Tänk dig Stockholm vid slutet av 1800-talet. Hästdroskor klapprade över kullerstenarna, fabriksröken låg som ett dis över staden och nya höghus i sten växte fram. Samtidigt började en uppfinning ta plats som för alltid skulle förändra hur vi rör oss mellan stadens våningar: hissen. Från varuhiss till människotransport De första hissarna i Sverige var enkla varuhissar i magasin och fabriker. Men i takt med att staden växte på höjden väcktes drömmen om att slippa de långa trapporna. En av de tidiga aktörerna var Graham Brothers, som hade sin verkstad i hörnet av Garvargatan och Kungsholmstorg. Bröderna var pionjärer och levererade några av de första moderna personhissarna till ståndsmässiga hus i Stockholm i slutet av 1800-talet. Katarinahissen – stadens stolthet Samtidigt som hissarna tog plats i privatpalats och nya hyreshus växte idén fram att även göra höjdskillnader i staden mer tillgängliga. Det var entreprenören och ingenjören Knut Lindmark som 1881 lät bygga Katarinahissen, då k

I början av 1800-talet kom en äventyrlig engelsman till Stockholm med fickorna fulla av kunskap om den nya tidens drivkraft – ångmaskinen. Han hette Samuel Owen (1774–1854) och skulle bli en av de mest färgstarka industrimännen i Sverige. Owen växte upp i Shropshire i England och arbetade tidigt i verkstäder där ångmaskiner och nya uppfinningar tog form. 1804 lockades han till Stockholm av svenska köpmän som behövde expertis på just denna nya teknologi. Det var ångkraften som lockade – här fanns möjlighet att bygga framtidens maskiner för fartyg, fabriker och varv. Väl på plats blev han snabbt en teknikpionjär: Han startade Motala Verkstad, som kom att bli ett nav för svensk industri. Han byggde några av landets allra första ångbåtar, bland annat Amphitrite och Stockholm, som satte fart på sjötrafiken och förändrade resandet. Han konstruerade maskiner för sågverk, tryckerier och fabriker som hjälpte Sverige in i den industriella eran. Men Owen var mer än uppfinnare. Han var metodist oc

Vad är egentligen en free tour – och är den gratis? Förklaring av modellen och varför begreppet kan vara missvisande. Gratis stadsvandringar – vad kostar det egentligen? Du har säkert sett dem i stadskärnan: grupper av turister som följer en guide med ett färgglatt paraply, ofta med en skylt där det står "Free Tour". Konceptet är smart – eller det verkar så vid första anblick. Men vad innebär egentligen en gratis stadsvandring? Det korta svaret är: de är inte gratis. Det längre svaret handlar om förväntningar, arbetsvillkor och värdet av kunskap. Vad är en "free tour"? En "free tour" marknadsförs som gratis, men bygger i själva verket på att deltagarna ger dricks till guiden i efterhand – om de tycker att det var värt det. Det är ett system som bygger på välvilja snarare än transparens. Men guiden arbetar inte ideellt. I själva verket är det ofta guider som är beroende av varje deltagare för att kunna täcka sina omkostnader. I vissa fall går delar av den dricks som lämnas också till et