Anna Lindhagen – en stadens räddare och rösträttskvinna
Lär känna Anna Lindhagen, rösträttskämpe och stadsfullmäktigeledamot, som räddade historiska Stockholm från rivningsraseriet.
Du kanske har hört hennes namn viskas mellan syrenbersåerna i Tantolunden, eller när vi passerar de gamla gårdarna på Södermalm som inte revs. Anna Lindhagen (1870–1941) var en av de där envisa, handlingskraftiga kvinnorna som förändrade Stockholm – och vägrade låta det förflutna gå förlorat i moderniseringens namn.
Hon var rösträttskämpe, stadsfullmäktigeledamot och en banbrytande socialreformator. Men hon var också något mer: en kulturräddare.
💚 Koloniträdgårdarnas skyddsängel
Tillsammans med Anna Åbergsson tog hon initiativ till att skapa Stockholms första koloniträdgårdar – som socialt projekt för att ge fattiga familjer tillgång till frisk luft, odling och vila. Hon såg trädgården som ett botemedel mot stadens trångboddhet och misär.
🏘 Mot rivningsraseriet
När 1900-talets stadsplanerare ville jämna delar av Södermalm med marken, stod Anna Lindhagen upp som en röst för bevarande. Gamla byggnader med själ och historia var för henne något värdefullt, inte något att sopa bort. Det var hennes engagemang som gjorde att vi i dag fortfarande kan uppleva delar av det gamla Söder – och därför nämner vi henne ofta i samband med stadsvandringar i kvarter som Mariaberget och Fjällgatan.
👨👧 En familj av stadsbyggare, jurister och idealister
Anna var dotter till Albert Lindhagen, Stockholms kanske mest inflytelserika stadsplanerare. Han låg bakom 1866 års stora stadsplan – den så kallade Lindhagenplanen – som ritade om huvudstadens framtid med breda gator, rutnät, parker och bättre hygien.
Hennes bror Carl Lindhagen var en färgstark och stridbar politiker: borgmästare i Stockholm, riksdagsledamot, pacifist och jurist. Han var en av de första männen i riksdagen att motionera om kvinnlig rösträtt redan 1902 – långt innan frågan fick majoritetsstöd. Tillsammans med sin syster var han en viktig del av kampen för jämlikhet.
Carl Lindhagen spelade också en roll på den internationella scenen: som jurist i Stockholms rådhusrätt var det han som 1897 bekräftade Alfred Nobels testamente, trots starka protester från släktingar. Hans insats gjorde det möjligt att genomföra Nobels önskan – och lägga grunden till det vi i dag känner som Nobelpriset.
📜 Kuriosa
– Anna växte upp på Östermalm men valde att bo på Fjällgatan 34 – med milsvid utsikt över Saltsjön och Stadsgården.
– Hon drev frågor om barnens rättigheter långt innan det blev vanligt: gratis skolmåltider, fler lekplatser, bättre boendestandard.
– Hon var en av få kvinnor i stadsfullmäktige i början av 1900-talet – och kallades ofta både "besvärlig" och "drivande".
– Hennes hem är i dag ett museum – Anna Lindhagens bostadsmuseum – där tiden stått still sedan 1940-talet.
Öppet vissa dagar via Stadsmuseet.
– Flera medlemmar av familjen Lindhagen ligger begravda på Norra begravningsplatsen, på det som kallas Lindhagens kulle – eller, med August Strindbergs ord: ”Fåfängans kulle”, dit han absolut inte ville flyttas. Strindberg ville hellre ha jord under naglarna än ligga bland monument och borgarstånd.
✨ Nästa gång du går förbi ett lummigt koloniområde eller en charmigt sned innergård – tänk en tanke på Anna. Utan henne (och utan hennes familj) hade Stockholm varit lite gråare, lite fattigare – och kanske till och med utan ett Nobelpris.