När elen kom till Stockholm – ljusets revolution i vardagen
Följ med på en resa tillbaka till Stockholm på 1800-talet och upptäck hur elen revolutionerade vardagen. Läs om ljusets intåg!
Det är svårt att föreställa sig idag – men för bara drygt hundra år sedan var Stockholm en stad som efter mörkrets inbrott gick in i skymning. Gatorna lystes upp av fotogenlampor och gasljus, och i hemmen kämpade man med fladdrande lågor och sotiga lampglas.
Sedan kom elen – och med den ett nytt sätt att leva.
💡 De första gnistorna
Stockholm fick sin första elektriska belysning redan på 1880-talet. Vid Brunkebergsverket, stadens första elverk, började elektricitet produceras 1892. Det låg på Tulegatan – mitt i det som då kallades “det elektriska underets” vagga.
Till en början var det inte vanliga hushåll som fick del av den nya tekniken, utan stadens teatrar, banker, varuhus och fabriker. Att tända en elektrisk glödlampa var något exklusivt – en symbol för framtidstro och modernitet.
🕰️ El på beställning
El fanns inte tillgänglig dygnet runt.
De första abonnenterna fick el endast några timmar om dagen – främst på kvällstid, när behovet av ljus var som störst. På dagarna stod ledningarna stilla, och stadens maskiner fick vila tills kvällen åter föll över taken.
Det fanns till och med särskilda “tändtider” – ungefär som tidtabeller – som talade om när strömmen skulle släppas på.
🏠 Från teater till kök
Runt sekelskiftet 1900 började elektriciteten långsamt leta sig in i de privata hemmen. Först kom lampan i taket – en liten men revolutionerande detalj som förändrade människors dygnsrytm.
Man kunde nu läsa längre på kvällen, sy, laga mat och umgås utan att förbruka dyr fotogen eller stearin.
Men elektriciteten förändrade också ljuden i staden: fabriker kunde drivas längre, hissar började surra i våningshusen och spårvagnarna gled fram på elektriska linor.
🌆 En ny rytm av ljus
Elens intåg förändrade inte bara hur vi såg, utan hur vi levde.
Natt blev till skymning, skymning till aktivitet. Butiker började ha kvällsöppet, biografer slog upp dörrarna, och Stockholm började lysa – bokstavligen.
På 1920-talet var elen självklar i det urbana livet, men på landsbygden skulle det dröja flera decennier till. Där levde fotogenlampan kvar långt in på 1950-talet.
⚙️ Ljusets kulturarv
När vi idag tänder lampan utan att tänka på det, kan det vara värt att minnas att elektricitetens historia i Stockholm bara är drygt 130 år gammal – men den har format allt från vår vardagsrytm till stadens nattliv och arkitektur.
Nästa gång du promenerar förbi det gamla elverket på Tulegatan, tänk på att det var här allt började – ljusets revolution i vardagen.