Hissens historia i Sverige – från lyxig nyhet till självklarhet

Tänk dig Stockholm vid slutet av 1800-talet. Hästdroskor klapprade över kullerstenarna, fabriksröken låg som ett dis över staden och nya höghus i sten växte fram. Samtidigt började en uppfinning ta plats som för alltid skulle förändra hur vi rör oss mellan stadens våningar: hissen.

De första hissarna i Sverige var enkla varuhissar i magasin och fabriker. Men i takt med att staden växte på höjden väcktes drömmen om att slippa de långa trapporna. En av de tidiga aktörerna var Graham Brothers, som hade sin verkstad i hörnet av Garvargatan och Kungsholmstorg. Bröderna var pionjärer och levererade några av de första moderna personhissarna till ståndsmässiga hus i Stockholm i slutet av 1800-talet.

Samtidigt som hissarna tog plats i privatpalats och nya hyreshus växte idén fram att även göra höjdskillnader i staden mer tillgängliga. Det var entreprenören och ingenjören Knut Lindmark som 1881 lät bygga Katarinahissen, då kallad Elevatorn.

Syftet var lika genialt som modernt: att på några sekunder ta människor från Stadsgårdshamnen upp till Mosebacke torg – en höjdskillnad på hela 38 meter. För den snabbt växande hamn- och industristaden var det en revolution. Hissen blev både ett tekniskt underverk och en publik magnet. Utsiktsplattformen på toppen blev snart ett självklart besöksmål för stockholmare som ville se sin stad från ovan.

Katarinahissen var också ett skyltfönster för svensk ingenjörskonst. När den första Elevatorn byttes ut 1915 för att ge plats åt en större och modernare konstruktion var det fortfarande samma tanke som drev projektet – att göra Stockholm mer tillgängligt i höjdled.

I bostadshusen var hissarna från början ett lyxtecken. Vackra smidesdörrar, träpaneler och mässingsbeslag gjorde färden till en liten upplevelse i sig. De elektriska hissar som kom kring sekelskiftet 1900 gjorde tekniken snabbare och mer pålitlig – och snart blev hissen lika självklar som rinnande vatten för de som flyttade in i nya fastigheter.

Idag tar vi den för given. Men när man stannar upp och ser en gammal hisskorg i gjutjärn, eller står vid foten av Katarinahissen och tänker på den första Elevatorn, förstår man att detta var teknik som förändrade vardagen i grunden.

Som guide älskar jag att peka på detaljerna: en gammal hissdörr med handvev, slitna mässingsskyltar eller historierna om hur entreprenörer som Knut Lindmark vågade satsa på något som kändes futuristiskt. Hissarna är inte bara maskiner – de är tidens berättare.

💡 Vill du höra fler oväntade historier om tekniska genombrott och människorna bakom?
Följ med mig på en stadsvandring där vi letar efter spåren av innovation, arbete och drömmar – från Graham Brothers första hissar på Kungsholmen till Katarinahissens djärva lyft mellan hamnen och Mosebacke.