I min blogg delar jag med mig av intressanta och inspirerande inlägg om aktiviteter i Stockholm, både från förr, nu och i framtiden. Här kan du läsa om allt från historiska händelser och betydelsefulla platser till kommande evenemang och tips på vad du kan göra i staden.
Min Stockholmsblogg tar dig med på en resa genom tid och rum, där vi utforskar stadens förändringar och utveckling, samtidigt som vi belyser aktuella aktiviteter och spännande upplevelser. Oavsett om du är intresserad av stadens förflutna, eller letar efter något att göra nästa helg, hittar du värdefull information och inspiration här.
Vad kan du förvänta dig av min blogg?
Min blogg om Stockholms aktiviteter bjuder på ett brett spektrum av ämnen. Här hittar du artiklar om:
Upptäck Stockholm genom vår blogg
Följ med på vår Stockholms historia och evenemang blogg där vi regelbundet uppdaterar med nya inlägg om allt som händer i staden. Vi erbjuder även djupdykningar i specifika områden, festivaler, stadsvandringar och tips på hur du bäst kan ta del av allt som Stockholm har att erbjuda.
Svenska Hem – En Kooperativ Revolution för Kvinnor i Stockholm
År 1905, mitt i ett samhälle som fortfarande motarbetade kvinnors rätt till självständighet och inflytande, föddes Svenska Hem. Detta var ingen vanlig butik; det var en kvinnlig kooperativ förening, initierad av Anna Whitlock, som kom att utmana både samtida normer och maktstrukturer i Stockholm. Svenska Hem blev snabbt en symbol för kvinnokamp och ekonomiskt självbestämmande, och dess historia är en berättelse om mod, gemenskap och en bättre framtid.
Vid förra sekelskiftet var matfusket utbrett i Stockholm, och många kvinnor var beroende av butiker vars priser och kvalitet de inte kunde påverka. I denna kontext öppnade Svenska Hem sin första butik på Jakobsbergsgatan den 8 november 1905. Den möttes av en massiv bojkott från Stockholms Specerihandlareförening, men stödet från stadens kvinnor växte sig starkare. Företaget blev snart Sveriges största konsumentförening och lockade framstående kvinnor som Selma Lagerlöf, Ellen Key, Emilia Broomé, Anna Branting, Elin Wägner, Karolina Widerström, Hanna Pauli, Karin Larsson och Harriet Bosse.
Varför var då Svenska Hem så speciellt?
Till att börja med kunde kunderna lita på att få högkvalitativa varor till rättvisa priser, utan risk för matfusk. Butikerna, som efterhand spred sig till adresser som Karlbergsvägen och Mäster Samuelsgatan, erbjöd återbäring på inköp, hemsändning av varor och färdiglagad mat. Föreningen startade Sveriges första konsumenttidning, ordnade matlagningskurser och var en av de första att erbjuda uthyrning av dammsugare – ett revolutionerande koncept för sin tid.
Svenska Hem representerade också något betydelsefullt i fråga om jämlikhet i arbetslivet.
Alla butiker leddes av kvinnliga föreståndare, och medarbetarna fick lön enligt likalönsprincipen samt del i vinsten. Denna arbetsmodell visade att kvinnor kunde driva framgångsrika företag och samtidigt värna om rättvisa villkor för personalen, något ovanligt i en tid då kvinnliga arbetstagare ofta hade få rättigheter.
Vid 1907 hade medlemsantalet vuxit till över 1 100, och kvinnor i Stockholm såg fördelarna med att vara delaktiga i och stödja en kooperativ verksamhet driven av och för dem själva. År 1915 hade antalet medlemmar stigit till över 3 000, och Svenska Hem fortsatte att växa – både som butikskedja och som en kraftfull påminnelse om vad kvinnor kan åstadkomma när de samarbetar för en gemensam sak.
Det var också en tid av förändringar och utmaningar.
Efter att NK öppnade sin delikatessavdelning minskade lönsamheten för Svenska Hem, och år 1916 gick de ihop med den nyetablerade Konsum Stockholm. Trots att butikerna så småningom bytte namn eller stängdes, och kvinnliga föreståndare ersattes av män, levde andan och arvet från Svenska Hem vidare.
Än i dag inspirerar historien om Svenska Hem. Den dokumenterades i boken Svenska Hem: en passionerad affär, och utställningen på Stockholms Stadsmuseum 2006 väckte ett nytt intresse för denna kooperativa rörelse. SVT
dramaserie Fröken Frimans krig tog berättelsen om Svenska Hem till tv-rutan, och med Sissela Kyle i rollen som Dagmar Friman – en gestaltning av Anna Whitlock – blev det en påminnelse om kvinnornas outtröttliga arbete för rättvisa och egenmakt.
Svenska Hem var mer än en butik.
Det var en förening byggd på drömmen om en rättvis framtid och ett konkret exempel på hur kvinnor kämpade för sina rättigheter i en tid då det inte var självklart att de skulle ha några alls. Anna Whitlocks vision och de tusentals kvinnornas insats påminner oss om kraften i gemenskap, mod och engagemang – och om att verklig förändring ofta börjar med en idé som vågar utmana det etablerade.
Hör om Svenska Hem under stadsvandringarna;
Katarinaberget, kapsyler och kolera och Ljusvandring på Norrmalm.
Hur firandet nådde Sverige
Halloween firas den 31 oktober varje år och har snabbt blivit en av de mest populära högtiderna i Sverige, speciellt bland barn och ungdomar. Den färgstarka högtiden, med sina pumpor, spöken och "bus eller godis"-rundor, känns kanske som ett nytt påfund här i Norden, men rötterna sträcker sig långt tillbaka i tiden – till en uråldrig keltisk tradition.
Ursprung och Historia
Halloween har sitt ursprung i den keltiska höstfesten Samhain, som markerade slutet på skördesäsongen och övergången till vintermörkret. Under denna tid trodde kelterna att gränsen mellan de levande och de döda var som tunnast, vilket gjorde det möjligt för andar att vandra på jorden. För att skydda sig mot onda andar tände man stora eldar, bar masker och gjorde offer. Det var en högtid fylld av både rädsla och vördnad för de döda.
När irländska immigranter under 1800-talet flydde hungersnöden och sökte ett bättre liv i USA, tog de med sig traditionen av Samhain. Där förvandlades den gradvis till det som idag är Halloween, en fest präglad av kostymer, pumpalyktor och "trick or treat" (som på svenska blivit "bus eller godis"). Det som en gång var en högtid för att skydda sig mot andar, blev istället en lekfull tradition där barn klär ut sig för att få godis från grannar – eller busa om de inte får något!
Halloween i Sverige
Det dröjde länge innan Halloween slog igenom i Sverige. På 1950-talet började de första spåren synas, då amerikanska studenter anordnade Halloween-fester vid svenska universitet. Men det var inte förrän på 1980-talet, genom influenser från amerikansk populärkultur och globalisering, som firandet fick sitt fäste. Skräckfilmer, TV-serier och amerikanska traditioner bidrog till att högtiden blev alltmer populär, särskilt bland barn.
Under 1990-talet växte Halloween snabbt i popularitet och idag är det ett givet inslag i höstlovet, då skolor ordnar utklädningsdagar och butiker fylls med skräckpynt. Högtiden har blivit en del av vår moderna kultur och är nu lika självklar som våra andra firanden.
Koppling till Alla helgons dag
I Sverige har Halloween ofta blandats ihop med Alla helgons dag, en kristen högtid som infaller första lördagen i november och handlar om att minnas och hedra de döda genom att tända ljus på gravar. Även om de två högtiderna har olika ursprung, tematiserar de båda döden, vilket kan förklara varför de har liknande stämning. Medan Halloween fokuserar på det lekfulla och skrämmande, är Alla helgons dag en mer stillsam och eftertänksam dag.
Halloween och Folktron
Det finns också likheter mellan Halloween och svenska folktraditioner. Påsken, till exempel, där barn klär ut sig till påskkärringar och går från hus till hus för att få godis, påminner om "bus eller godis"-rundorna på Halloween. Både påskkärringar och Halloween-monster har sina rötter i äldre folktro, där häxor, demoner och andra väsen representerade ondska och död. Den lekfulla traditionen med masker och kostymer kan ses som ett sätt att besvärja och hantera det okända och det skrämmande.
Vill du göra något annorlunda nästa Halloween?
Om du vill uppleva något utöver det vanliga till nästa Halloween, varför inte följa med på en Lyktvandring genom Stockholms mörka och spöklika historia? Under denna kusliga vandring tar vi oss med lyktor genom Stockholms gamla avrättningsplatser, övergivna kyrkogårdar och spöklika skogar. Vi besöker Kolerakyrkogården, där historien om hemska sjukdomar och dödliga epidemier fortfarande ekar mellan gravarna, och avslutar vid Stockholms sista Galgberg, där avrättningarna en gång ägde rum.
Under vandringen får du höra rysliga berättelser om gastar, gengångare och mystiska väsen som en gång troddes hemsöka dessa platser. Du får också lära dig om de historiska händelser som format dessa områden och varför de än idag anses vara några av Stockholms mest hemsökta platser. Kvällen avslutas med en Halloween-inspirerad dryck som tar udden av alla kalla kårar.
Vågar du följa med? Det här är en upplevelse du sent kommer att glömma!
Hör om gastar och häxor under stadsvandringarna;
Katarinaberget, kapsyler och kolera, I häxans fotspår och Lyktvandring på galgberget och kolerakyrkogården.
Tobak & Nikotin 6 augusti 2024
En historisk resa
När den italienske sjöfararen Kristofer Columbus kom till Västindien 1492 bjöds han på tobak av Arawak-indianer. De torkade och skar sönder tobaken innan de virade in den i majsblad för att röka den. Ett annat sätt att röka tobaken var att pressa in de sönderdelade bladen i ihåliga rör från naturen, exempelvis strån av vass eller rörsocker – tidiga cigaretter.
Det vanligaste sättet att röka tobak var i pipa. Indianerna hade använt pipor långt innan Columbus kom. Mer än 1 000 år gamla pipor har hittats i Mississippidalen i USA. För indianerna var piprökning en viktig religiös ceremoni och en fredssymbol. De använde även tobak för att göra snus. Munken Ramón Pane, som följde med Columbus på hans resa på 1490-talet, observerade att indianernas präster drog upp tobakspulver i näsan genom ett rör.
Tobakens Väg till Europa
Européer som bosatte sig i Västindien började odla tobak där. På 1600-talet startades tobaksodling i Brasilien och i de nordamerikanska kolonierna, först i Virginia och sedan i Maryland – namn som idag också är tobakssorter – och senare även i andra delar av nuvarande USA. Tobaken passade bra för det merkantilistiska ekonomisk-politiska systemet, där kolonierna odlade råvaran som sedan fraktades till hemlandet för bearbetning.
På 1560-talet introducerades tobaken i Europa av den franske ambassadören i Lissabon, Jean Nicot, som även tog tobaken till Frankrike och lärde hovet att använda den. Efter honom har tobaksväxten sitt vetenskapliga namn, nicotiana, och ämnet som gör rökaren beroende kallas nikotin.
Tobak i Sverige
Det första kända tillfället då tobak nämns i Sverige är i tullräkenskaper från år 1601. Tobaken blev snabbt en stor importvara. Staten lade höga tullar och skatter på tobaken, och Sverige var ett av de första länderna att införa monopol för tobakshandeln, år 1641. Tobaksodlingen i Sverige tog fart efter ett kungligt påbud 1724 som krävde att alla städer skulle avsätta jord för tobaksodling. Detta minskade importbehovet och i mitten av 1700-talet blev tobaken en av de viktigaste svenska industrigrenarna med omkring 80 tobaksfabriker på 1700-talet och över 100 på 1800-talet.
Européer lärde sig inte bara att odla tobak av indianerna utan också de olika sätten att bruka den. Indianernas vana att röka tobak i pipa spred sig snabbt och blev populär i Europa och senare även i Asien och Afrika. Snusvanan spred sig först i Frankrike och kom till Sverige från Nederländerna på 1630-talet. På 1700-talet var snus mycket vanligt bland både män och kvinnor i överklassen.
Cigarettens Uppkomst
Cigaretter, liknande dem vi känner idag, uppfanns i Sevilla i Spanien på 1600-talet. Fattiga människor samlade ihop bortkastade rökverk, smulade sönder dem och virade in dem i papper för att kunna röka. De kallade dem cigarillos, vilket tros komma från mayaindianernas ord för rökning, sicar. Den första kända fabriksmässiga tillverkningen av cigaretter startades i Sevilla, där kvinnor för hand rullade cigaretter. På 1700-talet blev cigarettrökning populär i högre samhällsklasser och spreds utanför Spanien.
Industriell Produktion och Hälsopåverkan
I mitten av 1800-talet tillverkades cigaretter fortfarande för hand, men i slutet av 1870-talet uppfanns cigarettmaskinen i USA, vilket möjliggjorde massproduktion. Det ledde till ett genombrott för cigaretten medan cigarr- och piprökning minskade. I Sverige var Rettigs fabrik i Gävle först med att köpa en cigarettmaskin, år 1904.
Efter första världskriget blev cigarettrökning allt vanligare, men efter många forskningsrapporter visade på de hälsoskadliga effekterna av tobak, började antalet rökare minska på 1970-talet. Nikotin, den beroendeframkallande alkaloiden i tobak, är en färglös vätska och ett starkt gift, men den tjära som bildas vid förbränning av tobak är det som leder till missfärgningar av tänder och väggar.
Tobak i Dagens Sverige
Tobak har haft en lång och komplex historia i Sverige, från en lyxvara till en vanlig produkt och slutligen till en hälsorisk. Idag är det sista spåret av svensk tobaksodling från Skåne nedlagt sedan 1964, men bruket av tobak, både i form av cigaretter och snus, lever vidare. Med ökad medvetenhet om hälsorisker är det många som nu väljer att sluta eller aldrig börja använda tobak.
Genom att utforska tobakens och nikotinets historia får vi en djupare förståelse för dess påverkan på vår kultur och hälsa. Som guide i Gröna rum och koloniträdgårdar på Söder, kan jag erbjuda en insiktsfull upplevelse som binder samman historia, natur och mänsklig påverkan på vår värld. Boka en tur med mig för en resa genom tid och tobaksbladens historia i hjärtat av Stockholm på Södermalm. Eller varför inte göra ett besök Snus- och tändsticksmuseet på Skansen i höst?
Hör om tobak och nikotin under stadsvandringarna;
Gröna rum på Södermalm
Golvvärme: Från Antikens Hypokaust till Moderna System (15 Juli 2024)
Ursprung och Utveckling av Golvvärme
Golvvärme är en teknik som har sina rötter djupt i historien och har utvecklats genom årtusendena. Även om de flesta associerar golvvärme med romarna och deras hypokaustsystem, visar nya arkeologiska bevis att denna uppvärmningsmetod kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 5000 f.Kr. i Indusdalen. Denna forntida civilisation, belägen i vad som nu är Pakistan och västra Indien, verkar ha varit pionjärer inom golvvärme. Genom handel spreds denna teknik vidare till andra kulturer, inklusive romarna.
Romarnas Hypokaustsystem
Romarna förbättrade och utvecklade golvvärmesystemet till vad vi nu känner som hypokaust. Detta system innebar att man byggde kanaler under golvet som vilade på upphöjda tegelstenar, med rökkanaler inbyggda i väggarna. Varm luft och ånga från eldar cirkulerade genom dessa kanaler och värmde både golv och väggar. Hypokaustsystemet var mycket arbetsintensivt och krävde ständig tillsyn för att elden skulle hållas vid liv. Trots detta var det en effektiv metod för att värma stora byggnader och badhus, vilket var en viktig del av den romerska kulturen.
Golvvärme i Andra Kulturer
Utgrävningar i Indusdalen på 1920-talet avslöjade bevis för att denna region använde sig av golvvärme långt före romarna. Tekniken spreds genom handelsvägar och påverkade senare civilisationer.
I Alaska, vid Amaknak-grävningen i Unakaska, har arkeologer funnit bevis på att invånarna också använde golvvärme. Här byggdes kanaler in i golvet för att leda värme från eldstaden till mer avlägsna delar av rummet, vilket tyder på att denna teknik var spridd över olika delar av världen.
I Korea har golvvärme, känd som Ondol, använts i årtusenden. Detta system, som tros ha använts sedan perioden 37 f.Kr. – 668 e.Kr., utnyttjade överskottsvärme från spisar för att värma hem. Ondol-systemet har haft en djupgående kulturell inverkan, inklusive den koreanska seden att ta av sig skorna när man går in i ett hem och att sitta på golvet. Även idag, i moderna koreanska hem och hotell, kan man välja traditionella Ondol-rum utan sängar.
St:a Klaras Kloster i Stockholm
Golvvärme har också lämnat sina spår i medeltida Sverige. Ett intressant fynd från klostertomten vid St:a Klaras kloster i Stockholm, utfört tidigt på 1900-talet, var en tegelsten från en hypocaust, en varmluftsugn. Nunnorna i klostret, som ägnade sig åt böner, sömnad, broderi, skrivverksamhet och läsning, behövde förmodligen inte frysa tack vare denna uppvärmningsmetod. Komforten var särskilt viktig eftersom klostret delvis fungerade som en försörjningsanstalt för ogifta döttrar från adel och högre borgerskap.
Återuppståndelsen av Golvvärme
Efter Romarrikets fall försvann hypokaustsystemet, och det dröjde cirka 1500 år innan centralvärme återuppfanns. Under den industriella revolutionen på 1800-talet återkom centralvärme med hjälp av ånga och senare varmvatten. Men det var inte förrän på 1960-talet som golvvärme åter började vinna popularitet. Moderna golvvärmesystem, som kan använda både luft och vatten som värmetransportörer, är idag mer effektiva och ekonomiska. Med stigande energikostnader och en ökad medvetenhet om de komfortfördelar som strålningsvärme erbjuder, ser vi en ny våg av intresse för golvvärme.
Golvvärme med Luft
Romarnas forcerade golvvärme var den ursprungliga formen av golvvärme, där varm luft passerade genom en serie kanaler under golvet och värmde upp rummet. Temperaturkontrollen skedde på samma sätt som i moderna värmesystem, med hjälp av en termostat.
Golvvärme är således en gammal, men ständigt förnyad teknik som erbjuder en bekväm och effektiv uppvärmningslösning. Från de antika civilisationerna i Indusdalen och Rom, till moderna system, har golvvärme visat sig vara en hållbar och populär metod för att skapa ett varmt och behagligt inomhusklimat.
Hör om historisk uppvärmning under stadsvandringarna;
Klara, kloster och katolska kapell
