The history of elevators in Sweden – from luxurious novelty to commonplace

Imagine Stockholm at the end of the 19th century. Horse-drawn carriages clattered over the cobblestones, factory smoke lay like a haze over the city, and new high-rise buildings in stone grew up. At the same time, an invention began to take hold that would forever change how we move between the city's floors: the elevator.

The first elevators in Sweden were simple goods elevators in warehouses and factories. But as the city grew in height, the dream of avoiding the long stairs was awakened. One of the early players was Graham Brothers, who had their workshop at the corner of Garvargatan and Kungsholmstorg. The brothers were pioneers and delivered some of the first modern passenger elevators to stately houses in Stockholm in the late 1800s.

As elevators found their place in private palaces and new apartment buildings, the idea grew to also make height differences in the city more accessible. It was the entrepreneur and engineer Knut Lindmark who, in 1881, had Katarinahissen built, then called Elevatorn.

Syftet var lika genialt som modernt: att på några sekunder ta människor från Stadsgårdshamnen upp till Mosebacke torg – en höjdskillnad på hela 38 meter. För den snabbt växande hamn- och industristaden var det en revolution. Hissen blev både ett tekniskt underverk och en publik magnet. Utsiktsplattformen på toppen blev snart ett självklart besöksmål för stockholmare som ville se sin stad från ovan.

Katarinahissen var också ett skyltfönster för svensk ingenjörskonst. När den första Elevatorn byttes ut 1915 för att ge plats åt en större och modernare konstruktion var det fortfarande samma tanke som drev projektet – att göra Stockholm mer tillgängligt i höjdled.

I bostadshusen var hissarna från början ett lyxtecken. Vackra smidesdörrar, träpaneler och mässingsbeslag gjorde färden till en liten upplevelse i sig. De elektriska hissar som kom kring sekelskiftet 1900 gjorde tekniken snabbare och mer pålitlig – och snart blev hissen lika självklar som rinnande vatten för de som flyttade in i nya fastigheter.

Idag tar vi den för given. Men när man stannar upp och ser en gammal hisskorg i gjutjärn, eller står vid foten av Katarinahissen och tänker på den första Elevatorn, förstår man att detta var teknik som förändrade vardagen i grunden.

Som guide älskar jag att peka på detaljerna: en gammal hissdörr med handvev, slitna mässingsskyltar eller historierna om hur entreprenörer som Knut Lindmark vågade satsa på något som kändes futuristiskt. Hissarna är inte bara maskiner – de är tidens berättare.

💡 Vill du höra fler oväntade historier om tekniska genombrott och människorna bakom?
Följ med mig på en stadsvandring där vi letar efter spåren av innovation, arbete och drömmar – från Graham Brothers första hissar på Kungsholmen till Katarinahissens djärva lyft mellan hamnen och Mosebacke.